Skål på form
Jag har äntligen fått tid att dreja ett gäng formar till er. De är skröjbrända och finns nu i Hamnmagasinet. Det fiffiga är att det inte behövs något släpplager när man använder dessa, eftersom skröjbränd lera är porös. Skålar och annat som skapas på dessa formar släpper fint och lätt när de har torkat.
Här är det Mariann som har provat en av formarna, med lyckat resultat:
Jag har gjort några filmer med exempel på hur dessa formar kan användas:
"Kurinuki"
Så härligt att träffa både “gamla” och nya ansikten när vi nu kör igång med kvällskurserna igen. Det har redan skapats många spännande alster i Hamnmagasinet och det glädjer mig att se att Corona-pandemin åtminstone inte har sugit den kreativa musten ur er - tvärtom!
“Kurinuki” är en japansk teknik som innebär att man från en solid klump av lera karvar fram en form. Jag har länge varit sugen på att testa detta men det har inte blivit av. Vilken tur att Mirja hade fått samma tanke! Här ser ni starten på hennes projekt - det ska bli väldigt spännande att se hur det utvecklas:
"Mini-vernissage" i Corona-tid
Den här våren har varit speciell eftersom Corona-pandemin begränsade våra möjligheter att jobba många tillsammans. Jag är glad över att vi har lyckats hitta vägar att ändå få till keramikkurser på ett sätt som har känts säkert och trevligt under omständigheterna. Tyvärr blev det inte möjligt att bjuda in till en stor vernissage för att visa upp alla era fantastiska alster. Men en liten variant hade vi ikväll och, som alltid, var det så roligt för mig att ställa upp allt fint som har gjorts de senaste veckorna i Hamnmagasinet och på distans. Här får ni njuta av några vyer - vilket hantverk!
(Klicka upp bilderna för större version)
Öppna burkar
När burkar glasyrbränns med lock (vilket är bra eftersom de då behåller passformen) sitter alltid locken fast när de tas ut ur ugnen. För att få av locken är det ingen idé att slita och dra. Istället gör man så här:
Variation i veckan
Den gångna veckans keramik bjöd på stor variation, både på hemmaplan och i Hamnmagasinet. Här är några exempel: Carinas stora hemproducerade vas har mönster från egen stickning (1). De små tesilarna är tunna och noggrant putsade och blir en utmaning att pallra upp i ugnen så att handtagen inte faller ned… Ulrikas fiskgryta fick utgöra form för en blomkruka med engoben “sand” på utsidan (2). Elins första alster på kursen blev ett fat med bollar som även det målades med sand (3). Carolines små kannor fick dekor av både mönsterkavel och järnoxid (4).
Glöm inte att kika in i galleriet - där finns flera nybrända alster som kommit ut ur ugnen idag!
Veckans jobb, här och där
Här är några exempel på aktiviteter i keramikens namn som pågått den senaste veckan:
I Hamnmagasinet har Mona lagt engober och oxider på sina alster (1 och 2) och Anna har gjort massor av nya prover på engober med olika glasyrer (3). Ia har kompletterat sin kollektion av koppar med två nya (4) och Johannas vänner har fått engober och glasyrer i olika mängd (5). Caroline har lagt grunden för en serie muggar (6) och Moas “tanten på kanten” börjat få liv (7). På distans har vi fått se Carina jobba flitigt via Zoom och Jolande skickar en bild på citruspressar i produktion hemma i Casa Svensson (8).
Detta är förstås bara ett axplock. Skröjbränningen är igång och om en stund startar även veckans glasyr. Snart kommer nya bilder i kvällskursgalleriet. Heja, heja!
Veckans jobb i Hamnmagasinet
Den här veckan har vi varit små grupper på plats i Hamnmagasinet och vi har spritt ut oss så mycket som möjligt. Så roligt det är att vara igång igen och skönt att se att kreativiteten inte verkar ha tagit någon större skada, trots det ofrivilliga uppehållet. Härligt att följa era fina idéer när de tar form!
Veckans jobb på distans
Veckans distansjobbare har varit flitiga. Eva kom och lämnade en laddning muggar och skålar. Frida satte igång med keramikskyltar till odlingarna (med vissa oväntade spegelvända resultat). Jolande jobbade med äggfat och bokade in sig på en privatstund på fredagen för glasering och målning. Även Ulrika kom förbi och glaserade lite. Heja, heja er som jobbar hemma! Fortsätt att sms:a och mejla både frågor, bilder och idéer - det är så kul att se vad ni gör!
Jodå, visst funkar det!
Smörknivar i keramik funkar hur bra som helst. Nu används de och körs i diskmaskinen hemma hos oss. Återstår att göra några “knäcktest” för att se hur känsliga de är för att brytas av.
Tricket är att lämna bladet oglaserat så att smöret inte halkar av. Dessa har glaserade handtag och är brända på kant för att inte fastna på ugnsplattan (i det här exemplet alltså ingen glasyr på själva överkanten).
24 timmar senare...
Den fascinerande förvandlingen från nyglaserat gods till färdigt konsthantverk, via 1260 grader.
.
Pia går loss med vaxet
Att vaxa mönster har inte varit så förekommande på kurserna hittills – förrän nu! Se här när Pia glaserar sina fina “boxar”. De är först målade med järnoxid och sedan skröjbrända. Därefter är mönstret målat med vax med en smal pensel. Vaxet har sedan fått torka en timme ungefär. I filmen glaserar Pia med matt grön glasyr och där vaxet är fastnar alltså inte glasyren. Resultatet får vi se om några dagar, när ugnen har gjort sitt!
Välkommen på kurs i rakubränning
F U L L T E C K N A D
Kurs i vår: 7/4 och 19/4. Hör av er till mig så skickar jag mer info. Först till kvarn!
Konstruktion och bärighet
Jag har fått en fråga angående bärighet och konstruktion som jag ska försöka svara på här. Jag är ju inte ingenjör, som ni vet, så mitt svar är helt baserat på 1) viss materialkännedom, 2) många år av trial-and-error och 3) intuition. Det vore ju toppen om det finns någon läsare som kan tillföra lite mer vetenskapliga förklaringar med hjälp av fysikens lagar!
Två saker är viktiga att ta hänsyn till när vi funderar kring bärighet och konstruktion med lera:
1) Tyngdpunkt och balans har betydelse. Detta brukar man oftast upptäcka redan vid själva tillverkningen - till exempel genom att ett föremål välter av sin egen tyngd. Ibland torkar vi dock föremål med olika former av stöd och då är det kanske inte så lätt att se alltid. Framför allt brukar det handla om att delar med lite material ska bära upp andra delar med mycket material och då bildas svaga punkter som inte orkar stå emot - särskilt inte i sista bränningen (se nästa punkt).
2) Vi jobbar ju med stengodslera och bränner i hög temperatur. Det fina med detta är att leran “sintrar” vilket innebär att den smälter en aning och blir helt tät. Därför är stengodsföremål både mycket hållbara (inte porösa) och suger inte åt sig vatten eller läcker vatten. Detta innebär dock även att leran mjuknar en liten aning när glasyrbränningen kommer upp till topptemperatur. Att den mjuknar lite påverkar vilka konstruktioner som fungerar och detta visar sig alltså oftast inte förrän i sista bränningen.
Här är en skiss på ett fat i genomskärning. Det övre fatet är tunt och kommer att sjunka ned i sista bränningen. Leran mjuknar och hela fatet lägger sig platt. Det undre fatet har större chans att hålla sig uppe eftersom det finns mer material som kan behålla formen
En skål i genomskärning. Den till vänster håller sig uppe fint tack vare att den är jämn. Den till höger håller formen i tillverkningen men riskerar att sjunka i sista bränningen eftersom det material som är rött på bilden inte kommer att orka hålla resten uppe då leran mjuknar. (Om man drejar lär man sig detta den hårda vägen, en sådan skål kollapsar direkt!)
Utstickande delar brukar kunna hålla sig uppe om de är jämna, tillräckligt tjocka och alstret har hyfsad balans från början. Den till höger sjunker med största säkerhet eftersom de utstickande delarna blir för tunga i förhållande till resten när leran mjuknar lite i sista bränningen.
Hur gör man då om man inte har en plan botten eller något som är väldigt obalanserat från början? Det bästa är att tillverka “stöd” i samband med tillverkningen av alstret. Då kan man bränna dessa stöd tillsammans med föremålet och de kommer att krympa i samma takt. Den här formen kan riskera att sjunka ihop om man bränner den på sidan. Med stöd kan man bränna den upprätt, tyngden blir jämnare fördelad och det går troligtvis mycket bättre. Det man får tänka på är att inte glasera mellan stöd och föremål så att de inte fastnar för evigt :-D
Ett kakfat behöver en fot som kan ta upp fatets tyngd över en tillräckligt stor yta. Fatet till vänster är lite kraftigare än det till höger, det är tjockare på mitten än ute i kanterna och foten är bred så att den kan ta upp fatets tyngd över en större yta. Fatet till höger kommer att kollapsa ned över foten eftersom det lilla material som ligger an mot foten inte kan orka hålla hela fatet uppe.
Vernissage och kursavslut
Finalen på höstens kurser kom i form av en härlig vernissage-kväll. Så många fantastiska alster som skapats i Hamnmagasinet under de gångna månaderna! Vad roligt att ni var många som kunde komma och beundra resultatet tillsammans med vänner och familj. Tack för en underbart kreativ och produktiv höst! Nu tar vi jullov, laddar upp med idéer och skisser och ses igen i januari för nya tag i keramikens underbara värld!
Nu gör vi burkar!
Det är roligt att göra burkar tycker jag (och flera med mig verkar det som). En bonus är också att det ser avancerat ut, trots att det faktiskt inte är så svårt. Här är några exempel som tillverkats i Hamnmagasinet:
1. Järnoxid under mild grön matt glasyr
2. Svart engobe, jade-glasyr som delvis maskats med tejp och vax
3. Kopparoxid under vit matt glasyr
Inspirerande utställningar - missa inte!
Två fantastiska utställningar som verkligen sätter igång keramikhjärnan pågår just nu på Värmdö: Signe Persson Melin i Gustavsbergs konsthall och Fornasetti på Artipelag. Jag lovar - det går inte att se dem utan att få tusen nya idéer…
Cylindervariation
Cylindern är en utmärkt utgångspunkt för en oändlig massa bruksföremål. För att sätta igång tankeprocessen har jag tänkt att tillverka ett gäng exempel som bygger på samma grundform. Först ut är den höga och smala cylindern som är tillverkad av kavlade plattor 18x30 cm. Här får ni ett litet smakprov som nu står och torkar i mitt kök. Själva teknikerna kommer att finnas i en liten film men den är inte riktigt klar än…
Den gångna veckans skörd
Glasyrbränningen med alla era alster från förra veckan står och svalnar och om en timme packar jag om och kör igång en skröj. Det är så otroligt fuktigt ute fortfarande så det tar evigheter för allt att torka ordentligt. Allt på bilden är alster från förra veckans två kvällar (vilken produktion!) som nu ska in i ugnen. Det är viktigt att allt är genomtorrt - annars kokar vattnet som är kvar i leran och då exploderar alstret (hur det kan se ut finns i en tidigare post när jag själv var lite för ivrig att stoppa in stora fat i ugnen).
Den lilla skålen till höger tummade jag under torsdagskvällens session och sedan lade jag på slicker som en riktig geggamojja utanpå och så fick skålen små ben. Ganska fin, eller hur!? Tumning är en underskattad aktivitet, helt klart!
